1 minute read

Min skrivning i hemläxa men jag tycker texten är ganska bra. Detta är inte faktiskt.

När jag var liten ville jag bli en IT-ingenjör som kan programera programvara. Anledningen var att jag kände att nästan all programvara då var väldigt dålig och det fanns så mycket potential att förbättra. Jag lärde mig själv färdigheter i programmering och hur man tänker som en programmerare. Jag tyckte det alltid var så spännande för att upptäcka nya saker eftersom industrin växte så snabbt. Jag skrev också inlägg i forum för att dela erfarenheter i programning. Ibland kontaktade personer mig och frågade om jag arbetade för något företag. Det var hur jag fick min första jobb när jag var 17 år gammal.

I cirka 5 år hade jag pluggat på universitet och samtidigt arbetat på flera IT-företag. Senare i företaget blev jag gruppledare och sedan projektledare i en mycket stort företag. Jag var nöjd med min situation men arbetet då blev upprepande och inte utmanande längre, känslan som jag hade när jag borjade. Jag blev så uttråkad av programmering och att göra programvara. Jag bestämde mig för att studera matematik istället eftersom jag tyckte alltid att matematik subjekten är spannade och utmanande.

Jag vill inte bli lärare eller professor i framtiden. Jag är vid en punkt i livet där jag inte är säker på vad jag ska göra härnäst, en IT-arbetare igen eller matematik-arbetare. Jag vill inte heller.

Tags:

Categories:

Updated: